nära
- Nu känns det. Gåshuden ville aldrig sluta. Att hålla i lådan och att öppna den var nästan overkligt. Är den verkligen min? Är det verkligen min tur? Vart tog tiden vägen? Är dessa tolv år snart slut?
Vi öppnade lådorna och leenden spred sig över allas läppar. Vi satte på oss dem och sprang som små barn ut till toaletterna och speglarna. Wiii!!!
Studenten. I just can't get it. Mössan är så fin. Jag är så jävla nöjd! Och klänningen kommer att bli så snygg, och jag längtar verkligen!
Respekt, kärlek och accepterande. Vad har de tre orden gemensamt? De är alla tre saker man måste öva på. Man måste öva på dem, för de är livsviktiga.
Att kunna respektera någon för den den är, är bland det svåraste man kan göra. Men kan man respektera en person, oavsett hudfärg, åsikt eller storlek, det är otroligt.
Att kunna visa kärlek, ren och äkta kärlek, är också det väldigt svårt. Vad händer när den första förälskelsen tar slut? Jo då tar passionen över. Men även passionen avtar med tiden. Då gäller det att kunna fortsätta ändå. Att kunna samla ved till den gnista som så behövs för att hålla elden vid liv. Klarar man det, ja då klarar man att visa kärlek. Och det är bland det finaste man kan ge en annan person.
Att kunna acceptera en person, är nästan samma sak som att förlåta. Alla människor kan göra misstag, det är mänskligt. Men att kunna förlåta, det är heligt. Och att kunna acceptera en person för saker de har gjort är så betydelsefullt för andra människor.
Jag har fått höra av andra att jag är så trevlig, och verkligen inte dömer andra männisskor. När jag hör det blir jag så glad, för jag tycker att alla är värda chanser, inte bara en eller två, utan fler. Bara för att man har bränt en bro en gång, finns det inget som säger att man inte kan bygga upp den igen.
Mitt mål här i livet är att kunna hantera dessa tre handlingar, respekt, kärlek och accepterande. Alla tre är viktiga för att kunna älska och för att kunna leva. Det går inte att leva ett liv baserat på korta passionerade förhållanden, respektlösa konversationer och långsinta konflikter. Kan man inte älska, respektera och förlåta blir livet så enformigt. Det blir som alla andras.
Våga sticka ut, våga vara medmänsklig istället för dömande.
Jag vet inte hur jag ska formulera mig. Vissa tankar är så svårt att få ut. Ännu svårare att säga.
Jag älskar dig Daniel <3 - Julia - med huvudet fullt av tankar
Kommentarer
Postat av: Bettan
Jättefint skrivet! :)
Postat av: Nina
Jag förstår precis vad du menar.. Tål att fundera på ;)
Och angående studenten, NJUT! Det är den bästa tid i ditt liv, jag lovar. Underbart underbart UNDERBART! Jag kommer till er student säger jag bara :D
WihoooooO!!
Postat av: Julia
Tack tjejer! Ibland är det så krångligt...
Trackback